Skogsfärskt trä innehåller runt 40% vatten. För att minska fukthalten behöver man en torkning som antingen sker naturligt eller på ett konstgjort sätt. I Sverige torkas ca 5% av virket genom den nu så kallade brädgårdstorkningen hos sågverken. Det kan ta mellan 4-12 månader beroende på tjocklek och träslag, metoden kan också orsaka torkningsskador som sprickor och missformningar. Av den anledningen har brädgårdstorkning blivit en ovanligare torkmetod och istället ersatts av kammartorkning, som används för ca 95% av Sveriges virke.

Kammartorkning är en kontrollerad torkningsmetod där klimatet styrs med en dator. I den slutna kammaren sker värmetillförsel via värmebatteri och fläktar cirkulerar runt luften i kammaren. Torkningsprocessen övervakas samt styrs och på så sätt kan fukthalten anpassas individuellt. Det kammartorkade virket måste först acklimatiseras innan det läggs i ett rum med värme som vanligtvis har en luftfuktighet på 30%. Det kan dröja olika länge beroende på träslaget.

Fingerskarvning är en sammanfogningsmetod av virke. Denna nästintill osynliga skarvning resulterar i reglar och plankor som nästan är ”oändligt” långa. Vid fingerskarvning fräser man symmetriskt kilformade tappar i virket och limmar ihop dem så det blir en enda lång bit. Vid fingerskarvning används oftast modifierad melaminharts och för att limma ihop lamellerna används polyurethan-lim.

Tryckimpregnering är en träskyddsprocess där träskyddsvätska pressas in i virket. Furu är det trä där tryckimpregnering främst används. Då träskyddsmedlet oftast innehåller koppar får virket en grönaktig ton. Genom denna träskyddsmetod skyddas virket från utvändig påverkan och motverkar det naturliga sönderfallet. Tryckimpregnerat virke har också ett bättre skydd mot angrepp av insekter, svamp och röta. NTR, Nordiska Träskyddsrådet, har tagit fram ett klassificeringssystem. Det är viktigt att du väljer rätt klass beroende på virkets ändamål.