Kompostering – Bokashi, varmkompost & trädgårdskompost

De två vanligaste typerna av kompost är varmkompost (hushållskompost) och kallkompost (trädgårdskompost). Nedan kan du läsa mer om hur de olika typerna fungerar. Varmkompost Denna typ av kompost är avsedd för hushållsavfall och nedbrytningen sker under hög värme (därav namnet). Nedbrytningen i en varmkompost sker under cirka 60-70 grader och tar ungefär 2-4 veckor. Kommunernas grundkrav vid kompostering av hushållsavfall är en sluten behållare med lock och en nätbotten som gnagare och andra skadedjur inte kan ta sig in i. Utöver det behöver du tänka på att kompostbehållaren behöver vara isolerad för att kunna hålla värmen och att den behöver ha ventilationshål för syretillförseln. Läs mer om vad du kan lägga i varmkomposten här >> Så kommer du igång med varmkomposten Börja med att ställa behållaren på en vindskyddad och skuggig plats i trädgården, direkt på gräsmattan eller på jord. I botten av behållaren lägger du ett lager med kvistar eller annat luftigt trädgårdsavfall. Nu är komposten redo för att börja fyllas. Varva matavfall med trädgårdsavfall och kompostströ . Fuktigt matavfall innehåller mer kväve medan torra trädgårdsavfall (så som löv) innehåller mer kol. En blandning av dessa är optimalt. Blir komposten för torr kan du behöva vattna den och blir det för blöt behöver du regelbundet röra runt i den för att lufta. Lycka till med din varmkompost! Se vårt sortiment av varmkompost >> Kallkompost (trädgårdskompost) Kallkomposten, som mer vanligt går under namnet trädgårdskompost, ställer inte lika höga krav som varmkomposten. Själva nedbrytningen tar längre tid, men komposten behöver ingen skötsel eller speciell behållare. Trädgårdskomposten är oisolerad och lämpar sig för kompostering av trädgårdsavfall. En trädgårdskompost kan enkelt byggas ihop av några brädor med öppen botten. Botten ska lämnas öppen så att småkryp som maskar och gråsuggor fritt kan röra sig mellan komposten och marken och hjälpa till med nedbrytningen. Se vad du kan lägga på trädgårdskomposten här >> Så kommer du igång med trädgårdskomposten För att komma igång med en trädgårdskompost krävs egentligen ingen behållare, men det kan dock vara praktiskt. För att starta en bra nedbrytningsprocess i en trädgårdskompost behövs en bra mix av kväverikt material och kol. För att få en bra mängd kol i komposten behöver du tillsätta strö. För att få tillräckligt med kväve i trädgårdskomposten fungerar det att tillsätta urin och gräsklipp. Detta får igång processen! Se vårt sortiment av komposter >> Bokashi är en typ av hushållskompost där allt vanligt matavfall med hjälp av mikroorganismer, snabbt och luktfritt omvandlas till jordförbättring. Det enda du behöver för att komma igång är en lufttät hink med lock och en påse Bokashiströ. Denna kan sedan stå under köksbänken och du slipper springa fram och tillbaka med matavfall till en utekompost. Bokashi är en syrningsprocess och vill till skillnad från en vanlig kompost inte ha luft och värme. Bokashi är med andra ord inte en varmkompost. Så kommer du igång med Bokashi: 1. I botten av hinken lägger du en tidning som kan fånga upp kondens och vatten. Har du en Bokashihink med tappkran i botten, behöver du inte lägga i en tidning. Då tömmer du istället hinken på vätska med hjälp av kranen. 2. Varva sedan matavfall med Bokashiströ. 3. När hinken är full lägger du en tidning på toppen (behövs inte om du har en Bokashihink med tappkran) och stänger locket. 4. Så fort det blir för mycket vätska i hinken bör du tömma den, (hink med tappkran) alternativt lägga i mer tidningspapper om du har en hink utan kran. Vätskan som du får ut ur tappkranen är optimal gödning för både inomhusväxter och utomhusväxter. 5. Låt nu den fulla hinken stå inomhus i rumstemperatur och jäsa i två veckor, utan att du öpnnar locket och "stör". Det kan därför vara bra att ha två Bokashihinkar i hemmet, då en står och jäser så fort den är full. 6. När dessa två veckor gått gräver du ner komposten direkt i landet. 7. När det är varmt ute tar det cirka fyra veckor för komposten att brytas ner. Du har sedan färdig jord att använda! Att kompostera avfall som trädgårdsavfall och matrester är både bra för miljön och för dig. Du bidrar till färre transporter av sopor, samtidigt som du får ett utmärkt jordförbättringsmedel på köpet – bra för miljön, bra för dig! Fördelar med kompostering Det finns många fördelar med att kompostera och här har vi listat de som vi anser vara viktigast: Du sparar pengar genom att slänga trädgårds- och matavfall på komposten istället för i soporna. Du sparar pengar genom att slippa köpa jord och näring till dina växter. Du får utmärkt näring i form av mull till din trädgård. Du får ett högre humusinnehåll i jorden. Kompostering gynnar mikrolivet och motverkar växtsjukdomar. Du bidrar till att minska avfallsmängden till soptipparna. Vad kan jag använda komposten till? Det finns mycket du kommer kunna använda din kompost till. Bland annat: Underhåll av jorden vid buskar och träd, plantering och anläggning av gräsmattor. Jordförbättring och gödsling för exempelvis grönsaker, gräsytor och blomrabatter. Täckning under exempelvis träd, fruktträd och bärbuskar. Blandat med blomjord kan det användas till krukor och balkonglådor. Till nya ytor av gräsmattor och planteringsytor. Du kanske också är intresserad av

Lägg i trädgårdskomposten:	Lägg i hushållskomposten:	Lägg INTE i någon kompost:
Trädgårdsavfall Gräsklipp Grästorv Häckklipp Löv, barr, frukt, blast och andra växtrester. Fruktrester och skal. Grönsaks- och rotfruktsrens. Du kan även blanda i kaffesump och teblad.	Kaffefilter med sump Tepåsar och teblad Hushållspapper och äggkartonger Vissna blommor och blomrester. Äggskal, mjölkprodukter, kött- och fiskrens (var noga med att täcka med strö) Samt alla slags matrester	Plast Metall Glas Dammsugarpåsar Gifter och kemikalier Strö från behandlat trävirke eller spånskivor Aska Kalk

Att tänka på innan du börjar kompostera

Olika typer av kompost

Observera:

Vad är Bokashi och hur fungerar det?

Tänk på:

Vad kan jag kompostera och vart?

Varför ska man kompostera?

Så vårdar du din gräsmatta

Odlingstips

Så planterar du fruktträd – John Taylor visar