Tänk först och främst på att skapa en plan mark där uteplatsen eller altanen ska byggas. Du kan använda dig av en piggroller för att packa ner och jämna ut jorden vilket skapar en jämnare och mer kompakt yta.

Oavsett vilken typ av grund du väljer till din altan är det alltid bra att börja med att markera ut altanens storlek och tänkta hörn. Använd snöre och slå ner stadiga pinnar i ytterhörnen. Markera därefter ut där betongplintarna ska placeras och där marken ska grävas ut. Avståndet mellan plintarna bör inte överstiga 2 meter och försök att få dem så rakt som möjligt.

För den som vill ha en riktigt stadig grund till sin altan blir oftast betongplintar det bästa alternativet. Betongplintar når ner i marken och det är lätt att anpassa längd och djup efter förutsättningarna på den plats du bygger på. Enklast är att köpa färdiggjutna plintar som grävs ner till önskat djup. För den som behöver anpassa längden på sina betongplintar går det naturligtvis bra att gjuta egna plintar med hjälp av gjutrör och grovbetong.

Färdiggjutna betongplintar

Gräv ut ett hål där betongplinten får plats. Hur djupt du gräver avgörs av hur högt du vill att plinten ska sticka upp, eventuella hinder i marken och om du vill komma ner till frostfritt djup. Frostfritt djup varierar kraftigt över landet och beror också på övriga markförhållanden. Ett bra tips är att använda justerbara stolpskor som enkelt kan justeras både under själva byggandet, men också i efterhand om marken exempelvis skulle sjunka en aning. När plintarna är på plats bör du återfylla och packa jorden ordentligt runt plintarna.

Läs mer om hur du bygger altan på betongplintar >>

• Stödpunkter mot mark – plint
• Ramverk – bärlina, stödregel
• Däck – trallvirke

Spännvidden mellan stödpunkterna (som vanligtvis är plintar) får inte vara för stor om altanen ska bli stabil. I denna tabell kan du se ett rekommenderat maxavstånd mellan plintarna vid användning av några vanliga dimensioner för trallvirke. Till ramverket används reglar där den vanligaste tjockleken är 45mm. Höjderna är vanligtvis i 95, 120, 145, 170 och 195mm.

Markförhållande i kombination med antalet bärande stödpunkter styr oftast vilken höjd du behöver på ramverket. Mellan reglarna monteras stödreglar. Stödregeln monteras med balksko, alternativt skruvas fast i bärlinan. I de fall den totala höjden på altanen tillåter detta kan stödreglar även monteras direkt på bärlinor. I vissa fall och beroende på dimensionering kan du klara dig med endast bärlinor utan stödreglar.

De vanligaste dimensionerna på trallvirket är 22x95, 28x120 samt 34x145mm. Trall i den tunnaste dimensionen är förstås billigast som produkt, men inte nödvändigtvis som ett totalprojekt. 22x95mm trall kräver mer arbete samt tätare avstånd mellan stödreglar, bärlinor, fler antal skruv med mera. Detta innebär att den totala materialåtgången oftast blir mer kostsam. Risken för en mindre stabil altan är också större. 28x120mm trall motsvarar en traditionell altan och vill du ha en riktigt stabil altan så är 34x145mm trall alternativet.

Nedanstående spännvidder och måttuppgifter måste ses i ett sammanhang, både för bärlina, stödregel och trall.

Om det finns möjlighet är det alltid bäst att förankra altanen i husväggen. En regel som sitter stadigt och rakt i huset är en perfekt start för resten av den bärande konstruktionen.

• Fäst regeln med lämplig skruv och plugg och var noga med att den hamnar i våg.
• Från väggregeln fäster du sen övriga reglar. Normalt CC-avstånd mellan reglarna är 600mm, men med en tunnare trall (22mm) kan du behöva gå ner på CC-mått 400mm och motsvarande med en tjockare trall (34mm), går det oftast bra att öka CC-avståndet upp till 800mm. Fäst alla reglar i betongplintarna och skruva ihop med varandra.
• Lite beroende på hur byggplatsen och altanen ser ut monterar du bärlinan först eller när övrig konstruktion ligger på plats. Oftast är det faktiskt lättast att skruva ihop de yttre reglarna först, väga in och tillfälligt fästa dessa för att sen i efterhand lägga dit bärlinan och göra en sista avvägning.

Om altanen är mycket stor och tung bör du däremot börja med bärlinan för att slippa alltför tunga lyft.

Det finns idag många varianter av trall. Alltifrån komposit, ädelträ, olika träslag och varianter av ytbehandling till den vanliga tryckimpregnerade trallen. Vad du väljer är naturligtvis en smaksak och en kostnadsfråga. Byggmetoden är i princip densamma men du måste räkna med att de hårdare träslagen, till exempel ek, alltid ska förborras – vilket förlänger byggtiden en hel del.

Läs mer om olika trallvirken här >>

Ovanpå den bärande konstruktionen skruvas själva trallvirket.

• Använd rostskyddad skruv i minst klass C4. Rostfri skruv funkar till det mesta. Alla hårda träslag bör förborras innan du skruvar.
• Oftast börjar man skruva trallen utifrån och in mot väggen. Försök dock att fördela längderna så att inte den sista plankan in mot väggen blir för smal.
• Beroende på vilket material du använder behöver du ha en distans mellan trallbrädorna. Vanlig tryckimpregnerad trall torkar oftast isär efter läggning, medan en torr och fin ekplanka behöver ha utrymme att svälla en aning när det regnar. Mellan 3-5mm bör du försöka hålla som distans.
• Enklast är att låta ändarna sticka ut och kapa alla dessa i efterhand.
• Undvik generalskarvar på trallbrädorna. Generalskarvar är fult och ger sämre stadga. Fördela istället skarvarna över hela trallens yta.
• Kontrollera ofta att raderna blir raka och att avståndet mot vägg inte blir ojämnt.
• Lämna alltid en liten rörelsefog, 5-10mm, mellan vägg och den sista trallbrädan.

Läs mer om hur du monterar trall här >>

✓ Använd snörslå. För att få raka fina rader och kanter är en snörslå ett perfekt hjälpmedel. Snörslån ger en markering mot exempelvis reglar och bärlina och det går att göra perfekt raka linjer över en lång sträcka. Exempelvis kan det vara smart att snörslå var tredje rad med trall för att få ett jämnt avstånd och en rak referens att skruva brädorna emot.
✓ Snygga avslut och kanter. Synligt ändträ är sällan uppskattat. Att göra en fris eller en avslutande sarg som täcker ändträ blir snyggt och skyddar dessutom ändträet mot slag och stötar.
✓ Integrerade stolpar. För att få ett stadigt räcke bör du låta stolparna vara en del av den bärande konstruktionen. Fäst stolparna i bärlina eller någon av övriga reglar och såga sen ut i trallen runt om stolparna. Stolparna blir stadiga och du får ett elegant utseende.
✓ Effektivt byggande tillsammans. Att vara minst två personer när man bygger altan gör arbetet väldigt mycket lättare. En som kapar till i rätt längder och märker ut med snörslå och en som skruvar fast trallen. Man slipper många förflyttningar och arbetsflödet blir smidigt och effektivt. Ett sammantrimmat team hinner lägga många kvadratmeter trall på en dag!
✓ Rätt verktyg. En kap- och gersåg, en sticksåg och en bra skruvdragare, gärna med knackfunktion, är det som behövs när du bygger trall. Självklart är ett bra och pålitligt vattenpass, gärna ett långpass, också nödvändigt när du bygger trall.