Hållbart boende är vad fler och fler människor vill ha, men inte många vet hur man bygger hållbart. Kerstin Mayer är hållbarhetscoach. Hon berättar vad hennes jobb går ut på, vad som motiverar henne och hur man bygger mer miljömedvetet.

Som hållbarhetscoach hjälper jag människor att hitta vägen till ett mer hållbart liv. Genom att coacha lär jag folk framför allt, hur de kan hitta lösningen själva. Jag säger inte ”Gör så eller så”, eftersom de ofta själva redan sitter på lösningen av problemet. Jag hjälper dem att hitta sätt att leva mer hållbart. Jag stöder dem i att producera mindre avfall och minska den ekologiska bördan.

På olika sajter på nätet kan du enkelt själv beräkna hur hållbart ditt liv är. Genom att svara på några frågor får man fram ett värde på sin egen resursförbrukning i ton koldioxid. Det är frågor kring allt från material i ditt hus till vad du konsumerar. I genomsnitt använder var och en av oss 40 ton resurser per år. Det är mycket. Ett av de globala målen i Agenda 2030 är 17 ton per person och år, vilket är vad som krävs för att hålla världen i balans. Vi kan alla direkt minska vår resursförbrukning genom små förändringar i vårt beteende.

Den som planerar byggandet av t ex en villa bör tänka noga på vad som behövs. Ytanvändningen per capita har ökat enormt, så du måste fråga dig själv: Hur stor behöver min bostadsyta vara och hur flexibel är jag? När barnen växer upp och flyttar ut kan föräldrar fundera på hur mycket yta de egentligen behöver. De kan t ex dela av i huset och lämna yta till en ung familj och bygga om så att fler kan flytta in.

Kerstin Mayer

Det är vår generations uppgift att göra den ekologiska ryggsäcken lättare genom hållbart byggande, menar Kerstin. Hållbarhet innebär att bara ta så mycket från naturen så att du inte skadar kommande generationer. Ta bara så mycket som kan återväxa. Det är dock oftast inte fallet när man bygger. Att bygga och bo använder för mycket energi. Därför bör man uppmärksamma vilka material och vilka energikällor som används.

Trä är absolut det mest hållbara byggnadsmaterialet. Många tänker då på träregelkonstruktioner där tomma utrymmen sedan fylls mellan reglarna, men jag föreslår att man bygger hus av massivträ (även kallat korslimmat trä reds. anm.). Ett byggnadssätt som är på frammarsch i Tyskland och som är mycket hållbart.

Varje kubikmeter trä binder ett ton skadlig ‎CO₂ – och det sparar dessutom ytterligare utsläpp av cirka ett ton ‎CO₂ i form av utebliven betongproduktion. Resultatet är att vi sparar två ton CO₂ per kubikmeter vi bygger i trä. Ett stort plus! Den som använder trä tar ut ‎CO₂ ur atmosfären. Huset ”lagrar” koldioxiden och driver inte klimatförändringarna. Dessutom växer träd naturligt, medans betong är extremt energikrävande att tillverka.

Just nu diskuteras det mycket kring återvinning av byggnadsmaterial. Bl a återvinning av betong. Det kräver dock att en stor del ny cement måste läggas till för detta. Det gör att energikostnaderna stiger snabbt igen. Lera och halm upplever nu en renässans som byggnadsmaterial. Det är nästan en hype. Halm är fantastiskt värmeisolerande på grund av de många luftfickorna. De blir sedan fogade med lera. Det är ett naturligt material, superhållbart. Men material som är lätta att återvinna eller till och med komposterbara, hör fortfarande till ovanligheterna.

Moderna kompositmaterial är en stor utmaning ur miljösynpunkt. Om material inte kan separeras vid rivning eller renovering blir återvinningen komplicerad och man får kvar ett enormt farligt avfall. Den som använder en cellplastplatta bör överväga hur hållbar den är – och tänka på återvinningen. Cellplast kan vara billigare och snabbare vid byggnation, men dess miljöpåverkan är en katastrof.

I framtiden hoppas jag att vi kommer att titta på byggnadens hela livscykel, från byggnadsfasen till rivning och avfallssortering. Till exempel beaktar värmeisoleringscertifikat endast energiförbrukning och värmeutgifter under användning. Det skulle vara bättre att titta på hela livslängden: Byggnation inklusive materialupphandling, boende och handhavande av rivningsmaterialet. Hållbart från början till slut, helt enkelt.

Vid nybyggnation är det viktigt att använda experter inom byggfysik. Hur måste en vägg byggas så att en byggnad är välisolerad och inte för fuktig? En byggnads livscykel är också viktig. De flesta byggnader kommer så småningom att rivas eller byggas om. Produkter som installeras bör vara av hög kvalitet och användbara under en lång period för att sedan kunna repareras. En äkta träparkett med en skadad yta kan vanligtvis repareras mycket bra. Den som lägger laminat måste byta det efter tio, femton år och sedan kasseras det. I en hållbar husbyggnation bör du gå igenom varje komponent och allt byggmaterial individuellt och överväga: Hur länge kommer det att hålla och hur kan jag sortera det senare? Det skulle vara idealiskt att kunna kasta uttjänt byggmaterial på komposten så att det ruttnar naturligt. Det behöver gå mer i den riktningen. Drömmen vore att odla träd i komposterat material från gamla hus. Träd som sedan kan användas till nya byggnader.

En viktig faktor vid nybyggnation är energiförsörjningen: värme, varmvatten och kyla på sommaren. Låt oss ta pelletsuppvärmningen som exempel. Pellets är gjorda av träavfall, vilket genereras i vilket fall som helst. Pelletsen är effektiva när de bränns i källaren på ett kontrollerat sätt. I en vedkamin går å andra sidan, mycket värme ut genom skorstenen, så den bidrar inte till uppvärmningen av rummen i samma utsträckning. Se sen på fasadkonstruktionen. Du kan t ex lägga ett genomskinligt andra skikt av glas framför fasaden. Solstrålningen värmer luften i hålrummen, som stiger uppåt, där den dirigeras till huset och fördelas i tak eller golv. En perfekt golv- eller väggvärmelösning, som du knappast behöver värma upp. Det sparar energi som annars skulle komma från fossila bränslen.

Kerstin Mayer

Ekotemat har varit med mig hela mitt liv. Jag samlade in namnunderskrifter som barn, till exempel mot valfångst. Jag hade redan då en känsla av att vi måste ta hand om vår värld. Jag är mycket noga med att minska mitt eget avfall. När mitt första barn föddes för tio år sedan, och mitt andra för två år sedan, slog det mig verkligen. Jag insåg hur viktigt det är att skydda vår värld nu, inte om tio år. Vi gör det för att våra barn senare ska kunna leva ett bra liv. Inget liv i lyx, utan ett liv i säkerhet, med tillräckligt med mat och ett tak över huvudet.

Det har blivit klart för mig, att vad jag gör som hållbarhetscoach har en stor inverkan på världen. Jag vill använda samma energi som jag lägger på mitt jobb, på mitt mål: En bra framtid för våra barn. Min målsättning är att, jag under de kommande fem åren ska ha hjälpt 1 000 människor med att leva sina liv mer hållbart.

Reporter: Esther Acason & Catharina König. Foton: Julia Zürn & olegkoval via AdobeStock